Föreläsningen är menad som ett humoristiskt komplement till den
verksamhet som behövs för att stötta och inspirera de berörda
parterna i en förändringsprocess.
I en
föreläsning med högt underhållningsvärde redogör han för de
bromsklossar eller tröghetsfaktorer som hindrar en aktiv
attityd, och syftet är att ge stöd och inspiration till de
berörda parterna i en förändringsprocess. Humorn kombineras med
lika delar känslighet och respekt, och tonen blir aldrig raljant
gentemot enskilda personers eventuella problem eller
svårigheter.
Ove är
exempelvis inne på vikten av att anställda på alla nivåer i en
organisation måste engageras omedelbart vid omorganisationer.
Annars blir resultatet, som så ofta påpekas, att medarbetarna
känner sig överkörda, och att förändringsarbetet blir onödigt
konfliktfyllt.
Ove pratar
även om förändringar som nödvändiga och oundvikliga, men
solidariserar mig samtidigt med dem som känner sig trötta och
upplever det hela som smärtsamt. Han gör det genom att berätta
om min egen motvilja mot förändringar, och söker efter orsakerna
till motviljan. Blir man medveten om vad som bromsar blir det
också lättare att hitta engagemanget, med andra ord att uppnå en
aktiv istället för en passiv förändring.
Och föreläsningen görs med mycket humor.
