Det har spekulerats i om facket motarbetade judiska musiker på
antisemitiska grunder eller om förbundet bara skyddade sin egen
arbetsmarknad.
Under
nazismens framväxt i Europa flydde alltfler människor för sina
liv. Inte minst till Sverige men vid gränsen var det stopp för
de flesta. Få lyckades komma in och mycket få av dem var
musiker. Ungefär hur många är det ingen som vet, men här i
Sverige har det vid den här tiden i flera år låtit annorlunda,
berättar Paul Stempel i boken och i sin föreläsning.
– Man för i Sverige över huvud taget, även inom
Musikerförbundet, en oerhörd retorik där man befarar en invasion
av utländska musiker.
Stempel har
intresserat sig för det här efter att ha varit med i ett
forskningsprojekt vid Lunds universitet - om det svenska
kulturlivets relation till nazismen;
Fruktan, fascination och frändskap.
Utifrån delvis outforskat arkivmaterial framträder en
komplicerad bild av hur Svenska Musikerförbundet agerade för att
bevaka sina medlemmars intressen i en dramatisk tid. Författaren
beskriver det dåtida svenska musikklimatet där flera kända
svenska och internationella musikpersonligheter passerar revy.
Dessutom berättas om några intressanta utländska musikers öden
när de konfronteras med den svenska verkligheten.
Pauls granskning gavs ut i bokform av Svenska Musikerförbundet i
samband med dess 100-årsjubileum våren 2007.
Föreläsningen kompletterar boken
med bilder och musik från den tiden samt ytterligare fördjupande
tankar som inte rymdes i boken.
